fredag 3 maj 2013

Projekt Varbergaskogen

Jag har under våren gått Wikipediakurs för pedagoger och kommit till den sista uppgiften som är att konstruera en Wikipediauppgift anpassad till det vi gör i skolan och jag väljer att presentera den här. Uppgiften är en ämnesintegration mellan Naturkunskap 1b, Foto 2 och Svenska 2 för elever i årkurs 2 på Estetiska programmet inriktning estetik och media.

Projekt Varbergaskogen

Varbergaskogen är naturreservat i närheten av den skola som jag jobbar på (IT-Gymnasiet i Örebro). Det finns ingen artikel på Wikipedia om detta populära område men lite text finns på sidan om Varberga. Naturligtvis måste detta åtgärdas.

Syfte och mål

Syftet med denna uppgift är att lära oss hur man undersöker naturen och dokumenterar resultatet på ett sätt som gör det tillgängligt för andra att ta del av och förbättra. Dokumentationen tjänar även syftet att se hur området förändras över tid. Målet är att skapa och publicera så värdefull information som möjligt vilket kommer att mätas genom publicering på Wikipedia som en ny artikel. Ett ytterligare syfte är att lära oss hur en wiki fungerar i allmänhet och Wikipedia i synnerhet. Även andra tjänster för öppen publicering under CC-licens kommer att användas. Målet är att alla ska ha publicerat material.

Arbetsgång

Fas 1

Arbetet inleds med en lektion då Simon går igenom Wikipedias grunder. Alla elever skapar ett konto och en elev används som representant och får den ärorika uppgiften att skapa artikeln om Varbergaskogen inför klassen. Tillsammans formulerar vi en enkel text utifrån det vi vet om området. I detta läge kommer massor av frågor om området att dyka upp och det finns en naturlig anledning att diskutera hur fakta samlas och verifieras och att presentera uppgiften som helhet.

På lektion nummer två går Simon (lärare i NK) och Tobias (lärare i Foto) igenom metoder för att inventera och dokumentera ett naturområde i text och bild. Klassen delas in i grupper och tilldelas en del av Varbergaskogen. Lektionen ägnas sedan åt att läsa på tillgängligt material om området och förbereda fältstudien. Det tredje tillfället sker på plats i Varbergaskogen.

Fas 2

Under två lektioner sammanställs materialet och läggs upp på en wiki som skapats av lärarna på Wikispaces där eleverna skapar ett individuellt konto. Varje grupp har en sida på wikin där allt material samlas. Svensklärare Niclas håller en genomgång om vetenskapliga texter och finns med under processen. Bilder och filmer publiceras på Panoramio, Wikimedia commons, YouTube och/eller Vimeo (val av plattform är beroende av materialets karaktär). Allt material taggas med #varbergaskogen. Anledningen till användningen av Wikispaces är att vi ska kunna ha frihet att samla materialet i lugn och ro utan att redigering av andra stör. Obligatoriskt innehåll för varje grupps sida är allmän beskrivning, kartbild, inventeringslista växter och djur (på land och i vissa fall i vatten) och media på området. Här finns möjlighet till återbesök i skogen och kontakt med kommun och länsstyrelse för att komplettera materialet.

Fas 3

Nu ska arbetet sammanfattas och publiceras på Wikipedia. Vi kommer att lära oss ytterligare om om hur Wikipedia fungerar och hur godkännande av material sker och därefter påbörja processen med att få en relevant artikel om Varbergaskogen publik. Denna process förväntas kantas av motgångar och besvikelse då väldigt liten del av materialet kommer att platsa. Här finns dock stora lärdomar att göra om informations relevans, ägande, språkliga formuleringar, upphovsrätt mm.

Bedömning

Varje elevs arbete bedöms löpande och feed-back/up/forward sker primärt muntligt men även skriftligt i form av kommentarer på publicerat material. Efter projektet kommer ett skriftligt omdöme att ges på skolans lärplattform där du också kan se vilken kvalitet du uppnått och får samlad feed-back/up/forward.

Detta projekt planeras gå skarpt i hösten 2013. Jag tror att upplägget är applicerbart på andra områden och ämneskombinationer. Det viktiga är inte vad man gör utan hur och varför. Finns det ett engagemang hos lärarna kommer det smitta av sig på eleverna och de känner förhoppningsvis relevans av arbetet inte bara för kursernas skull utan även för något större, publikt och bestående för omvärld och framtid.