fredag 4 mars 2016

Checkpoints, EWS och extra anpassningar



I Pedagogiska Magasinets nr 1.2016 "Kollegor emellan" finns reportaget Mer utveckling i sikte om vårt kollegiala lärande och detta inlägg kan ses som en komplettering av det.

Checkpoints var ett begrepp och arbetssätt som växte fram under vår analys av förra läsåret i vårt kvalitetsarbete. Vi har sedan några år arbetat med att följa upp elevernas resultat genom ett så kallat Early Warning System (EWS) och vi har använt oss av bedömningsmatriser i vår lärplattform men vi behöver vässa vårt arbete ytterligare.

När vi för några år sedan började använda oss av bedömningsmatriser i vår lärplattform så fick vi bra respons från eleverna som kände en ökad trygghet i hur de ligger till i relation till kunskapskraven. Det var inte bara ett lyft för eleverna utan även för mentorerna som på ett enkelt sätt kunde få en överblick på elevernas nuläge. Parallellt med matriserna använde vi EWS:n som ett internt system för att fånga upp elever som inte utvecklas i tillräcklig takt mot kunskapskraven.

Inför detta läsår identifierade vi två utvecklingsmöjligheter i vårt arbetssätt. Det ena var svårigheten att veta om matriserna var helt uppdaterade eller inte vilket skapade en osäkerhet för både elever och mentorer. Det andra var att vi i arbetet med EWS:n saknade en samlad information om vilka insatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd som genomfördes för de elever som inte utvecklades i tillräcklig takt mot lärandemålen.

Inför detta år berikades EWS:n med information om vilka extra anpassningar som läraren genomför i relation till varje elev. Vi införde även sex stycken checkpoints under året. Inför varje checkpoint så ska alla lärare uppdatera kursmatriserna genom att använda all tillgänglig information om elevens kunskaper. Det innebär konkret att bland annat "rätta ikapp" och sambedöma med andra lärare. 
Inför checkpointen ska även EWS:n uppdateras. EWS:n är en matris där eleverna utgör raderna och kurserna står i kolumner. Då en elev inte utvecklas tillräckligt mot kunskapskraven ska läraren vidta extra anpassningar och dessa dokumenteras i systemet. Även om det inte finns något formellt dokumentationskrav för extra anpassningar har vi funnit det värdefullt att ha koll på dessa för att kunna utvärdera och för att underlätta vid eventuella utredningar om behov av särskilt stöd.

Själva checkpointen kan liknas vid det som i vissa skolor kallas klasskonferens. Den genomförs på en studiedag och vi har i huvudsak fokuserat på de elever som har störst behov av stöd. Eftersom arbetet är väl förberett så kan vi vara effektiva i att komma överens om åtgärder. Förhoppningen är att lyfta fokus från problem till lösningar. Varför funkar det bättre i vissa kurser än i andra? Vilka effektiva arbetssätt har vi? Vad säger eleven om? Vid checkpointen finns också möjlighet att samla underlag till eventuella anmälningar till rektor om att en elev befaras vara i behov av särskilt stöd och här är dokumentationen underlättande eftersom vi redan vet vad vi har testat för anpassningar. Efter genomförd checkpoint kommuniceras med eleverna vilka extra anpassningar som kommer att genomföras (om det inte redan är känt av eleven). Det brukar också inkomma en del behov av utredningar angående särskilt stöd.

Genomförandet av extra anpassningar och särskilt stöd sker sedan löpande och följs upp i programlagen (arbetslag) och våra lärande team.

Vårt arbetssätt är inte unikt eller på något sätt revolutionerande men styrkan är att det finns stöd i organisationen för det så att det sker systematiskt och medvetet och jag ser fram mot att utvärdera arbetet i juni för att genomföra ytterligare förbättringar inför nästa läsår!