En lyckad lektion

Ibland blir det precis så där bra som man planerat att det ska bli. I torsdags till exempel.
Vi har ägnat ett antal lektioner åt statistik i matematik 1a och jag visste att de flesta eleverna behärskade procedurerna att beräkna medelvärde, median och variationsbredd (se uppgifterna sist i #malyft) och det jag ville komma åt var en djupare förståelse för innebörden av begreppen.

I veckan var jag och lyssnade på Dylan Wiliam som bland annat påtalar vikten av att ställa rätt frågor och att aktivera alla elever i klassrummet. Han tipsade om tekniken att ställa en fråga och ge fyra svarsalternativ som eleverna får ta ställning till och det var precis så jag gjorde. Innan vi började med detta följde jag upp ett personligt mål som jag satte för ett år sedan. Mitt mål triggades av en elevs fråga:

Ska vi ha vanlig matte idag?

Denna fråga startade ett samtal om vad matematik är, brukar vara och borde vara. Eleverna var skrämmande överens om att skolmatte innebär att räkna i böckerna medan riktig matte är något annat, som man har nytta av lite nu och då i verkligheten. Jag utmanade mig själv och satte målet att eleverna i min kurs inte ska veta vad en vanlig mattelektion är och till min stora glädje har jag lyckats. Eleverna kunde inte besvara lektionens första fråga (se presentationen nedan) men kunde ge massor av exempel på olika saker som vi gjort (kalkylark, uppgifter i boken, programmering, uppgifter på papper, diskussioner, filmer mm).

Lektionen kretsade sedan kring påståenden som eleverna fick ta ställning till genom att välja hörn i klassrummet (se presentationen nedan). Vi känner varandra väl i gruppen och kunde hålla en dialog till varje påstående om varför man valt det man valt och hur man kan veta om man har rätt. Denna dialog mellan eleverna ledde ibland till att elever bytte hörn och ibland till viss osämja men alltid till ökat lärande och djupare förståelse. Två framgångsfaktorer för denna lektion var goda relationer och tid för tanke. Om inte eleverna är trygga i lärandesituationen hamnar de på defensiven och känner sig rädda för att göra fel och om de inte får tid att fundera, reflektera och diskutera så är det många elever som inte hinner med utan lärtillfället passerar.

Extra kul är det att det inte bara är jag som är nöjd med lektionen och det lärande som uppstod utan även eleverna är nöjda och vill ha fler liknande lektioner. En elevkommentar får avsluta detta inlägg:

Man var ju tvungen att tänka för att veta och kunna förklara

#win

Digitala skollyftet

MOOC har funnits i mitt begreppsförråd i ungefär ett år och jag är glad att nu ge mig i kast med att prova det som deltagare i form av Digitala skollyftet. Jag heter Simon Ekdahl och jobbar på IT-Gymnasiet i Örebro. Jag undervisar i matte, kemi, energiteknik och naturkunskap och är dessutom arbetslagsledare och även förstelärare.

Mitt syfte med deltagandet i Digitala skollyftet är att få prova arbetssättet och som kursmål sätter jag att ympa in programmering i min matematikundervisning. Anledningen till detta mål är att jag länge ansett att kopplingen är given och att eleverna som jag undervisar är intresserade av det. Hittills har jag av olika anledningar inte fått spaden i jorden men i och med digitala skollyftet har jag ett gyllene tillfälle. Jag har även inspirerats av Framtidens språk och Teacherhack.

En fråga som gnagt länge hos mig är varför mattelärare är så konservativa och varför läroböckerna har en sådan stark ställning i just detta ämne. Naturligtvis är jag medveten om att detta inte gäller alla men min uppfattning är att det gäller allt för många och jag känner mig även träffad själv. Under detta läsår har jag varierat undervisningen genom att blanda bok med olika digitala tjänster (Manga High och Khan Academy), jag har använt lektioner till att lösa problem som ingår i kursen energiteknik som jag har samma elever i och lite andra uppgifter (bla Jordnötsmatte). I måndags fick jag frågan: "Ska vi ha vanlig matte idag?" och det utmanade mig till att tvätta bort detta begrepp hos eleverna. Med vanlig matte menar de nämligen procedurräkning i boken och det är väldigt långt från min uppfattning om vad matte är.

En av utmaningarna för mig är att hitta och lära mig lämpligt programmeringsspråk som fyller syftet. Jag har förstått att Basic (C64), C och C++ som jag lärde mig på 80- och  90-talet inte är det smidigaste alternativet och är öppen för tips, förslag och idéer!

Jordnötsmatte

En nyss genomförd mattelektion (Ma 1a) utgick från innehållsdeklarationen på en påse jordnötsringar och en burk energidryck. Den inledande frågeställningen var:

Hur mycket energi finns det i hela förpackningen?

Jag hoppades på att eleverna skulle uppskatta lektionen men mina förväntningar överträffades av deras engagemang, snabbhet, samarbetsförmåga och resonemang. De var även mer noga med dokumentationen än jag förväntade mig då jag inte sa annat än att de ska kunna förklara hur de har gjort.

Ganska snabbt började vi resonera om andra frågor såsom relationen mellan energi, socker och fett. Finns det mest energi i 47 gram jordnötsringar eller en hel burk energidryck? Varför är en portion jordnötsringar bara 30 gram? Hur stor del av GDA fett får man i sig om man äter hela påsen? Varför är en portion läsk 330 ml om man köper på burk men 250 ml om man köper på PET-flaska?

Lektionen toppades med en elev som sa:

Nu är matten rolig, det har den aldrig varit innan i skolan

#WIN