Mäta lärande

Igår hade jag en naturkunskapslektion med en tydlig målformulering: Efter dagens lektion ska du kunna förklara kolets kretslopp. Efter att ha presenterat detta mål för eleverna placerade jag om dem slumpvis vid de fyra bord som fanns i klassrummet och delade ut tomma A4-ark och gav dem 7 minuter för att beskriva kolets kretslopp utifrån begreppen cellandning, fotosyntes, koldioxid, kolhydrater och förbränning av fossila bränslen. Ganska snart flög frågan genom luften:

Jag kan ju inte det här, vad händer då?

Jag pekade då på efter dagens lektion i målformuleringen. När sju minuter hade gått tog jag med hjälp av handuppräckning reda på hur många elever som ansåg sig själva kunna beskriva kolets kretslopp: 5 st.
Nästa fas i av lektionen var att grupperna fick i uppgift att beskriva kretsloppet tillsammans. De fick ut nya papper och satte igång. I denna fas ökade jag min inblandning och hjälpte eleverna med arbetet genom att utgå från deras första beskrivningar. Jag kunde ganska enkelt säkerställa att alla fyra grupper hade en komplett skiss av kretsloppet och jag frågade dem igen om hur många som tror sig kunna förklara kretsloppet: 7 st. Jag tror att jag lyckades dölja min besvikelse innan jag gick vidare med att klassen tillsammans skapade en bild på whiteboarden. Arbetsmodellen som jag använde var att lotta fram en elev i taget som fick rita/skriva en del av kretsloppet. Efter ett tag hade vi en tydlig bild av kretsloppet på tavlan som eleverna tillsammans hade skapat. När jag hade suddat tavlan slöts cirkeln då eleverna fick ut ett nytt tomt papper och fick i uppgift att beskriva kretsloppet. Jag missade i detta läge att fråga eleverna om deras egna uppfattning men min bedömning av deras inlämnade papper är 17 st. Det var inte bara jag som var nöjd efter lektionen, flera elever påpekade spontant att de lärt sig mycket.

#win

Enligt Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisning bör lärare utvärdera undervisningens effektivitet och denna lektion är ett exempel på hur detta kan ske i en kort cykel.

En lyckad lektion

Ibland blir det precis så där bra som man planerat att det ska bli. I torsdags till exempel.
Vi har ägnat ett antal lektioner åt statistik i matematik 1a och jag visste att de flesta eleverna behärskade procedurerna att beräkna medelvärde, median och variationsbredd (se uppgifterna sist i #malyft) och det jag ville komma åt var en djupare förståelse för innebörden av begreppen.

I veckan var jag och lyssnade på Dylan Wiliam som bland annat påtalar vikten av att ställa rätt frågor och att aktivera alla elever i klassrummet. Han tipsade om tekniken att ställa en fråga och ge fyra svarsalternativ som eleverna får ta ställning till och det var precis så jag gjorde. Innan vi började med detta följde jag upp ett personligt mål som jag satte för ett år sedan. Mitt mål triggades av en elevs fråga:

Ska vi ha vanlig matte idag?

Denna fråga startade ett samtal om vad matematik är, brukar vara och borde vara. Eleverna var skrämmande överens om att skolmatte innebär att räkna i böckerna medan riktig matte är något annat, som man har nytta av lite nu och då i verkligheten. Jag utmanade mig själv och satte målet att eleverna i min kurs inte ska veta vad en vanlig mattelektion är och till min stora glädje har jag lyckats. Eleverna kunde inte besvara lektionens första fråga (se presentationen nedan) men kunde ge massor av exempel på olika saker som vi gjort (kalkylark, uppgifter i boken, programmering, uppgifter på papper, diskussioner, filmer mm).

Lektionen kretsade sedan kring påståenden som eleverna fick ta ställning till genom att välja hörn i klassrummet (se presentationen nedan). Vi känner varandra väl i gruppen och kunde hålla en dialog till varje påstående om varför man valt det man valt och hur man kan veta om man har rätt. Denna dialog mellan eleverna ledde ibland till att elever bytte hörn och ibland till viss osämja men alltid till ökat lärande och djupare förståelse. Två framgångsfaktorer för denna lektion var goda relationer och tid för tanke. Om inte eleverna är trygga i lärandesituationen hamnar de på defensiven och känner sig rädda för att göra fel och om de inte får tid att fundera, reflektera och diskutera så är det många elever som inte hinner med utan lärtillfället passerar.

Extra kul är det att det inte bara är jag som är nöjd med lektionen och det lärande som uppstod utan även eleverna är nöjda och vill ha fler liknande lektioner. En elevkommentar får avsluta detta inlägg:

Man var ju tvungen att tänka för att veta och kunna förklara

#win

Exit-tickets

Exit-tickets är en effektiv metod för att utvärdera undervisning och inlärning. Jag höll en presentation om detta på ett Teachmeet och här är de bilder som jag använde. Tyvärr så hanterar inte Slideshare animeringarna, om någon har en lösning så tar jag gladeligen mot tips!

Exit tickets from Simon Ekdahl

Banala men effektiva 1:1-tips

Jag har arbetat som lärare med 1:1-lösningar sedan 2005 och nu och då återkommer vi på skolan till diskussionen om hur vi ska få eleverna att göra rätt saker med datorerna. Alternativ som beslagtagning vid missbruk, övervakningssystem, funktionsspärrar och avstängning av internetaccess har stötts och blötts men aldrig riktigt landat någonstans. Några är för, några emot. Det finns massor av dimensioner av denna fråga som jag inte går in på nu och i väntan på den perfekta lösningen så ger jag er här mina tre bästa tips:

1. Rör dig mycket i klassrummet. Även om inte ser skärmen så märks det på elevernas beteende när de gör "fel" saker. Håller du ofta presentationer - skaffa en fjärrkontroll så kan du röra dig fritt under tiden.
2. När du inte rör dig, placera dig så att du ser så många skärmar som möjligt. Sämst är ofta längst fram i klassrummet.
3. Om du inte ser elevernas skärmar så kan du ofta läsa av grannens reaktion. Det är inte så ofta som någon kollar på kompisens skärm storögt och fnissar åt lektionsanteckningar.

Som jag har skrivit om tidigare så är inte det viktiga vad man gör utan hur och varför (Inte vad utan hur och varför). Genomförandet är viktigare än tekniken. Det handlar kort och gott om ledarskap.

Projekt Varbergaskogen

Jag har under våren gått Wikipediakurs för pedagoger och kommit till den sista uppgiften som är att konstruera en Wikipediauppgift anpassad till det vi gör i skolan och jag väljer att presentera den här. Uppgiften är en ämnesintegration mellan Naturkunskap 1b, Foto 2 och Svenska 2 för elever i årkurs 2 på Estetiska programmet inriktning estetik och media.

Projekt Varbergaskogen

Varbergaskogen är naturreservat i närheten av den skola som jag jobbar på (IT-Gymnasiet i Örebro). Det finns ingen artikel på Wikipedia om detta populära område men lite text finns på sidan om Varberga. Naturligtvis måste detta åtgärdas.

Syfte och mål

Syftet med denna uppgift är att lära oss hur man undersöker naturen och dokumenterar resultatet på ett sätt som gör det tillgängligt för andra att ta del av och förbättra. Dokumentationen tjänar även syftet att se hur området förändras över tid. Målet är att skapa och publicera så värdefull information som möjligt vilket kommer att mätas genom publicering på Wikipedia som en ny artikel. Ett ytterligare syfte är att lära oss hur en wiki fungerar i allmänhet och Wikipedia i synnerhet. Även andra tjänster för öppen publicering under CC-licens kommer att användas. Målet är att alla ska ha publicerat material.

Arbetsgång

Fas 1

Arbetet inleds med en lektion då Simon går igenom Wikipedias grunder. Alla elever skapar ett konto och en elev används som representant och får den ärorika uppgiften att skapa artikeln om Varbergaskogen inför klassen. Tillsammans formulerar vi en enkel text utifrån det vi vet om området. I detta läge kommer massor av frågor om området att dyka upp och det finns en naturlig anledning att diskutera hur fakta samlas och verifieras och att presentera uppgiften som helhet.

På lektion nummer två går Simon (lärare i NK) och Tobias (lärare i Foto) igenom metoder för att inventera och dokumentera ett naturområde i text och bild. Klassen delas in i grupper och tilldelas en del av Varbergaskogen. Lektionen ägnas sedan åt att läsa på tillgängligt material om området och förbereda fältstudien. Det tredje tillfället sker på plats i Varbergaskogen.

Fas 2

Under två lektioner sammanställs materialet och läggs upp på en wiki som skapats av lärarna på Wikispaces där eleverna skapar ett individuellt konto. Varje grupp har en sida på wikin där allt material samlas. Svensklärare Niclas håller en genomgång om vetenskapliga texter och finns med under processen. Bilder och filmer publiceras på Panoramio, Wikimedia commons, YouTube och/eller Vimeo (val av plattform är beroende av materialets karaktär). Allt material taggas med #varbergaskogen. Anledningen till användningen av Wikispaces är att vi ska kunna ha frihet att samla materialet i lugn och ro utan att redigering av andra stör. Obligatoriskt innehåll för varje grupps sida är allmän beskrivning, kartbild, inventeringslista växter och djur (på land och i vissa fall i vatten) och media på området. Här finns möjlighet till återbesök i skogen och kontakt med kommun och länsstyrelse för att komplettera materialet.

Fas 3

Nu ska arbetet sammanfattas och publiceras på Wikipedia. Vi kommer att lära oss ytterligare om om hur Wikipedia fungerar och hur godkännande av material sker och därefter påbörja processen med att få en relevant artikel om Varbergaskogen publik. Denna process förväntas kantas av motgångar och besvikelse då väldigt liten del av materialet kommer att platsa. Här finns dock stora lärdomar att göra om informations relevans, ägande, språkliga formuleringar, upphovsrätt mm.

Bedömning

Varje elevs arbete bedöms löpande och feed-back/up/forward sker primärt muntligt men även skriftligt i form av kommentarer på publicerat material. Efter projektet kommer ett skriftligt omdöme att ges på skolans lärplattform där du också kan se vilken kvalitet du uppnått och får samlad feed-back/up/forward.

Detta projekt planeras gå skarpt i hösten 2013. Jag tror att upplägget är applicerbart på andra områden och ämneskombinationer. Det viktiga är inte vad man gör utan hur och varför. Finns det ett engagemang hos lärarna kommer det smitta av sig på eleverna och de känner förhoppningsvis relevans av arbetet inte bara för kursernas skull utan även för något större, publikt och bestående för omvärld och framtid.

Saker jag kickar på

Det är samma sak varje år. När maj närmar sig och planen för kursernas upplopp är klar så sätter tankarna igång. Parallellt med allt jobb det innebär med att få eleverna att nå så långt som möjligt under de sista skälvande veckorna så börjar idéerna dyka upp. Att vara god omvärldsbevakare och samtidigt ha stor vilja att utveckla sin undervisning är krävande, eller hur +Oscar Semb ?

Här är en lista över några saker som jag kickar på just nu:

• Always Prepped
• TED-Ed
• Open Badges
• Kollegiala auskultationer
• Elevhälsoarbete
• Symbaloo
• MineCraft
• ARG (Alternate Reality Game)
• Sophia
• Khan Academy
• Transmedialt lärande
• MangaHigh
• Google docs/drive i kombination med Teacher Dashboard
• Flubaroo
• Wikipedia/Wikibooks
• Ämnesintegration på riktigt!
• Cynefin

Tyvärr är det få saker av dessa som jag har möjlighet att prioritera eftersom pågående kurser ligger högst på listan och det är det som jag faktiskt kickar mest på! Tiden från nu fram till kursavslut är den viktigaste. Som alltid. 
Det är nu som eleverna på allvar kan nå längre och högre än både jag och de själva trodde var möjligt!

Från Jord till Ord | Del 4 Använda och utvärdera

Sista inlägget om wikin jordtillord.wikispaces.com

Crypto Wars

Fredagen den 15 februari var det premiär för spelet "Crypto Wars" på IT-Gymnasiet i Örebro. Spelet är en utveckling och sammanslagning av ett antal uppgifter som vi använt tidigare på skolan under temat Kryptering men nu hade vi alltså satt ihop det till något som man kanske kan kalla ARG (Alternate Reality Game) eller verklighetsspel

Spelet inleds med att eleverna delas in i grupper om 4-5 personer och tilldelas en plats på skolan. Instruktionerna är knappa. Det enda de får veta är att de ska leta efter något som inte brukar finnas där. Svaret är en QR-kod som länkar till ett You Tube-klipp och där ger ytterligare instruktioner.

Materialet innehåller fem uppgifter som var för sig inte säger något men när de väl löst alla så kan gruppen koppla ihop dem och komma vidare i spelet. Uppgifterna är konstruerade så att de ska kunna lösas parallellt så att hela gruppen kan arbeta samtidigt utan att behöva vänta på att någon del ska bli klar. 

Uppgifterna består bla i en binär kod som ska omvandlas via ASCII-kod till klartext, en morse-signal och en krypterad text som knäcks med hjälp av frekvensanalys. Metoder för att lösa problemen har eleverna preppats med under veckan som haft temat kryptering.
Metodvalen och samarbetsförmågan varierade mycket mellan de olika grupperna och vissa behövde mer stöd än andra. En del grupper vågade inte lita på oss lärare eftersom vi kunde ingå i Spectre...

När gruppen lyckats lösa alla delar förstår de att de ska kontakta en person i ITG6 per mail och när de gjort det så får de svar innehållande övervakningsbilder på misstänkt person och instruktionen: desarmera bomben.
Bilderna leder dem till en "bomb" med programvara för desarmering. Nu gäller det bara att klura ut svaret på sista frågan innan klockan tickat klart...

 

Utfallet av spelet blev bättre än väntat. Elevernas tålamod var imponerande stort och de visade stor vilja att lösa uppgiften. Spel som detta är alltid svårt att tidsplanera och nyckeln i detta fall var den kommunikation som de var tvungna att ha med ITG6. Det möjliggjorde för spelledaren att styra tiden då grupperna kom till "bomben". Tidigare på skolan har vi haft ett antal liknande spel (bla CSI Örebro) som har kvävt mycket personal och stort engagemang under pågående spel och det har krävs gediget förarbete för att koordinera allt. Detta spel var betydligt mer lätthanterat och det förbereddes och sköttes i princip helt av två personer som dessutom kunde ha lektioner under dagen.

Stort tack till Sami Kaplan som var initiativtagare och huvudutvecklare av konceptet.

Elever som desarmerar "bomben"

Från jord till ord | Del 3 Snart slut

Från jord till ord | Del 2 Igång!

Nu är vi igång med wikin. Här är en uppdatering med korta reflektioner från uppstarten.

Från jord till ord | Del 1 Intro

Beskrivning av ett wikiprojekt som startar 4 februari.

 

TED-Ed

I mars släppte TED funktionen TED-Ed med undertiteln Lessons worth sharing. På sidan finns det ett stort antal färdiga "lektioner" som är uppbyggda kring ett filmklipp med tillhörande frågor. De färdiga "lektionerna" navigerar man bland antingen via ämne, tema eller "best flips". Detta är en guldgruva men, vad ännu bättre är: man kan med all önskvärd enkelhet skapa egna "lektioner" och igår testade jag funktionen med en klass i naturkunskap.

Just nu håller vi på med människokroppens anatomi och funktion och jag hittade ett klipp på You Tube som på ett underhållande sätt beskrev kroppens cirkulationssystem. För att skapa en flip, eller lektion, på TED-Ed krävs inloggning. Det gick enkelt att skapa ett konto och jag fick det smickrande mailet:

"You are officially a part of the TED community. It's so good to have you with us!"

När man är inloggad så dyker en femte rubrik på sidan upp: You. Där samlas alla kontots aktiviteter.

Skapande av lektionen gick enkelt. Kopiera in länken till filmen, lägg till frågor (fritext eller flerval), lägg till en beskrivning och spara. Vill man kan man även lägga till länkar till mer information och fördjupningsfrågor. Sen är det bara att distribuera länken till eleverna som loggar in med sitt Facebook-konto eller skapar ett TED-Ed-konto.

Eleverna inleder med att titta på klippet, "Watch", och går sedan vidare till frågorna "Think". Har man lagt till länkar etc finns de under "Dig deeper" och fördjupningsuppgiften finns under "...And finally"

Svaren samlas i en lättnavigerad översikt som bara ägaren av flippen kommer åt. Sedan är det bara att gå igenom eleverna svar och återkoppla till dem.

Min "lektion" finns på http://ed.ted.com/on/kAxM0mkI. Känn dig fri att besvara frågorna - lämnar du dina kontaktuppgifter lovar jag att ge dig feed-back!

Att skynda på tiden

Ett problem med att studera naturen är att det går ganska långsamt. Det är ganska ofta som eleverna inte har det tålamod som krävs för detta och lösningen blir då ofta att genomföra studier som inte berör dessa förlopp. Tyvärr missar man ett viktigt perspektiv inom naturvetenskap nämligen att den ofta inte låter sig mätas och studeras momentant.


Jag har hittat två sätt att med teknikens hjälp delvis gå runt problemet. Det ena är med sk time-lapse-filmer. På YouTube finns massor av snygga exempel och beskrivningar på hur man går till väga. För att göra det enkelt för mig och mina elever har jag låtit dem använda programmet Tilaphos som tar bilder med datorns webbkamera och snabbt och enkelt genererar en film av dem. Tilaphos har fördelen att det är gratis och fungerar med alla webbkameror. Det finns andra sätt att lösa detta på som ger möjlighet till filmer med högra upplösning etc men jag har märkt att detta sätt skapar minst problem.

 Time-lapse-film av sockerärtor

 Time-lapse-film av vårens ankomst

Ett annat sätt som jag har använt är datalogger där man automatiserar mätningen över tid av tex temperatur, eller som bilden nedan visar, syrehalt. I försöket som bilden visar mättes både temperatur och syrehalt. Att utgå från detta resultat bidrar till förståelsen av fotosyntesen.

Försöksuppställning för mätning av syrehalt och temperatur

Jag har märkt att då eleverna får genomföra studier som dessa får de en ökad förståelse för naturliga förlopp och naturvetenskapliga arbetsmetoder. Det skapar också en nyfikenhet inför resultatet som jag inte upplever att de hinner bygga upp vid laborationer som genomförs på en lektion. Eleverna kommer ofta med förbättringsförslag efter genomförandet och även idéer till nya projekt som de vill testa.