torsdag 14 november 2013

Jordnötsenergi

Ett samband med Jordnötsmatte lovade jag eleverna att vi skulle testa att mäta energiinnehåller i jordnötter och idag blev det av. Vi hade tidigare i kursen (Energiteknik) mätt förbränningsentalpin för etanol, metanol och bensin så eleverna var bekanta med principen. De var däremot inte medvetna om att jordnötter brinner och att de kan användas som bränsle.

Principen är enkel, bränslet förbränns och används för att värma vatten. Genom att veta vattnets och bränslets vikt och genom att mäta temperaturhöjningen i vattnet kan förbränningsentalpin beräknas. Är det flytande bränsle så används en degel och för att få jordnöten att brinna bra sattes den på ett gem. Eftersom inte hela nöten förbränns måste resterna vägas för att få fram mängden förbränt bränsle.

Grupperna redovisade sina värden i ett gemensamt dokument på Google Drive och diskussioner om verkningsgrad följde då våra värden visade sig ligga en bra bit från de värden som anges på påsarna (2500 kJ/100g). En bonus var arbetet med kalkylarket som verktyg för att sammanställa data och göra beräkningar.



onsdag 6 november 2013

Digitala skollyftet

MOOC har funnits i mitt begreppsförråd i ungefär ett år och jag är glad att nu ge mig i kast med att prova det som deltagare i form av Digitala skollyftet. Jag heter Simon Ekdahl och jobbar på IT-Gymnasiet i Örebro. Jag undervisar i matte, kemi, energiteknik och naturkunskap och är dessutom arbetslagsledare och även förstelärare.

Mitt syfte med deltagandet i Digitala skollyftet är att få prova arbetssättet och som kursmål sätter jag att ympa in programmering i min matematikundervisning. Anledningen till detta mål är att jag länge ansett att kopplingen är given och att eleverna som jag undervisar är intresserade av det. Hittills har jag av olika anledningar inte fått spaden i jorden men i och med digitala skollyftet har jag ett gyllene tillfälle. Jag har även inspirerats av Framtidens språk och Teacherhack.

En fråga som gnagt länge hos mig är varför mattelärare är så konservativa och varför läroböckerna har en sådan stark ställning i just detta ämne. Naturligtvis är jag medveten om att detta inte gäller alla men min uppfattning är att det gäller allt för många och jag känner mig även träffad själv. Under detta läsår har jag varierat undervisningen genom att blanda bok med olika digitala tjänster (Manga High och Khan Academy), jag har använt lektioner till att lösa problem som ingår i kursen energiteknik som jag har samma elever i och lite andra uppgifter (bla Jordnötsmatte). I måndags fick jag frågan: "Ska vi ha vanlig matte idag?" och det utmanade mig till att tvätta bort detta begrepp hos eleverna. Med vanlig matte menar de nämligen procedurräkning i boken och det är väldigt långt från min uppfattning om vad matte är.

En av utmaningarna för mig är att hitta och lära mig lämpligt programmeringsspråk som fyller syftet. Jag har förstått att Basic (C64), C och C++ som jag lärde mig på 80- och  90-talet inte är det smidigaste alternativet och är öppen för tips, förslag och idéer!