Mäta lärande

Igår hade jag en naturkunskapslektion med en tydlig målformulering: Efter dagens lektion ska du kunna förklara kolets kretslopp. Efter att ha presenterat detta mål för eleverna placerade jag om dem slumpvis vid de fyra bord som fanns i klassrummet och delade ut tomma A4-ark och gav dem 7 minuter för att beskriva kolets kretslopp utifrån begreppen cellandning, fotosyntes, koldioxid, kolhydrater och förbränning av fossila bränslen. Ganska snart flög frågan genom luften:

Jag kan ju inte det här, vad händer då?

Jag pekade då på efter dagens lektion i målformuleringen. När sju minuter hade gått tog jag med hjälp av handuppräckning reda på hur många elever som ansåg sig själva kunna beskriva kolets kretslopp: 5 st.
Nästa fas i av lektionen var att grupperna fick i uppgift att beskriva kretsloppet tillsammans. De fick ut nya papper och satte igång. I denna fas ökade jag min inblandning och hjälpte eleverna med arbetet genom att utgå från deras första beskrivningar. Jag kunde ganska enkelt säkerställa att alla fyra grupper hade en komplett skiss av kretsloppet och jag frågade dem igen om hur många som tror sig kunna förklara kretsloppet: 7 st. Jag tror att jag lyckades dölja min besvikelse innan jag gick vidare med att klassen tillsammans skapade en bild på whiteboarden. Arbetsmodellen som jag använde var att lotta fram en elev i taget som fick rita/skriva en del av kretsloppet. Efter ett tag hade vi en tydlig bild av kretsloppet på tavlan som eleverna tillsammans hade skapat. När jag hade suddat tavlan slöts cirkeln då eleverna fick ut ett nytt tomt papper och fick i uppgift att beskriva kretsloppet. Jag missade i detta läge att fråga eleverna om deras egna uppfattning men min bedömning av deras inlämnade papper är 17 st. Det var inte bara jag som var nöjd efter lektionen, flera elever påpekade spontant att de lärt sig mycket.

#win

Enligt Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisning bör lärare utvärdera undervisningens effektivitet och denna lektion är ett exempel på hur detta kan ske i en kort cykel.

Bakterier i vår omvärld

Hittade ett gammalt utkast till inlägg som det är värt att publicera!

"Bakterier i vår omvärld" var titeln på en inspirationsdag arrangerad av KVA och Skolverket och som hölls på Örebro universitet 8 maj och här är några korta reflektionen från denna dag:

• Viktigt med inspiration från forskningsfronten. Allt inte applicerbart men lyfter viktiga frågor kring resistens, sjukdomar, metodik, immunförsvar, nyttiga bakterier mm och ger en ingång till att arbeta med dessa frågor
• Gratis är gott. Förutsättning för de flesta lärare är att kompetensutveckling inom ämnet är gratis och är lätt tillgängligt. Skolor har tyvärr svårt att prioritera ämnesspecifik utbildning utan krutet läggs på sådant som är gemensamt för alla lärare.
• Forskarna som föreläste poängterar vikten av helhetssyn inom naturvetenskapen för att förstå helheten vilket även examensmålen ger tydliga direktiv om.
• Mats Hansson (bilden nedan), Skolverkets expert på undervisning i naturvetenskap och teknik påtalade att entreprenöriellt lärande innebär att utveckla elevernas kreativitet, inte att göra dem till företagare.

 Till alla er som inte hade möjlighet att vara men finns filmklipp på UR Samtiden.

Medborgargemensam allmänbildning

Jag läser just nu Wikipediakurs för pedagoger. Kursen består av tre delar: Varför? Vad? och Hur? och igår skickade jag in uppgiften till Vad? - en text med rubriken Framtidens utbildning. Denna inledande del av kursen handlar om skolans roll i samhället och ett antal texter ska läsas som ger olika perspektiv på skolans relation till verkligheten. Jag kan varmt rekommendera att läsa de texter som ingår i kursen oavsett om ni avser att läsa kursen eller inte. De ger en grogrund för reflektion och skapar tankar kring hur undervisningen utformas och i vilket syfte.

I min text valde jag att fokusera på naturkunskap som gymnasiegemensamt ämne, eller i framtiden kanske det ska kallas medborgargemensam allmänbildning? Här följer delar av min text.

I dagsläget är naturkunskap är ett gymnasiegemensamt ämne vilket innebär att alla läser ämnet. På denna nivå så handlar naturvetenskap i huvudsak om att tillgodogöra sig de grundläggande kunskaper som krävs för att man ska kunna göra aktiva val för att ge förutsättningar för en hållbar utveckling. Det handlar också om att kunna anta ett kritiskt förhållningssätt och kunna skilja allmänt tyckande från vetenskap. Dessa kunskaper och färdigheter är viktiga för att kunna vara en demokratisk samhällsmedborgare. Tyvärr låter sig inte livet delas upp i ämnen, än mindre i kurser. Viss del av gymnasieutbildningen är säkerligen lämpad för denna struktur men ett tvärvetenskapligt ämnesområde som väldigt få elever aktivt valt att få läsa borde istället integreras i undervisningen som helhet. 

Som lärare i naturvetenskap startar man alltså ofta i uppförsbacke och det gäller att tidigt inspirera eleverna. En elev som har valt fordonsprogrammet eller läser ekonomi har förmodligen inte gjort det för att den är intresserad av naturvetenskap snarare tvärt om. Ofta väljer eleverna bort naturprogrammet för att de anser det vara svårt och ointressant men det är dessa elever som är viktigast att nå och utrusta med grundläggande naturvetenskaplig allmänbildning inklusive kritiskt tänkande. För att vi ska klara av framtidens utmaningar på klimatområdet räcker det inte med engagerade ingenjörer och biologer utan det krävs att alla är med och bidrar, både som privatpersoner och som yrkesaktiva. Det är helt enkelt en fråga om global demokrati och solidaritet. Varje individ måste ta sitt demokratiska ansvar genom att göra aktiva val i rätt riktning. Att läraren tror på eleven som viktig i sammanhanget är en förutsättning för framgång. Eftersom varje människa bär ett ansvar för den hållbara utvecklingen måste läraren visa detta genom att tillåta lärande på många nivåer och arenor och ge utrymme för reflektion och egna idéer och slutsatser. Läraren som förmedlare av kunskap är sällan nyckeln till lustfullt lärande. Det må vara effektivt för en motiverad elev som tydligt ser målet men för de flesta så är inte målet att vara en ansvarsfull världsmedborgare tydligt eller självklart.

En sak som blir uppenbar ganska snart för eleverna inom området är hur komplext och omfattande det är. Att vara sätta sig in i alla olika delar är krävande och därför tror jag mycket på att hjälpas åt. Genom att t.ex. spela rollspel där olika eleven sätter sig in i olika frågor från olika perspektiv övas samtliga fem stora förmågor (aka The Big five): analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga. Dessutom lär de av varandra och lärandet blir tydligt när förhandlingsspelet börjar. När eleverna sitter runt förhandlingsbordet och presenterar sina perspektiv och förutsättningar som möts av motargument inser eleverna vilken kraft det finns i att samverka och hur viktigt det är att kunna läsa in sig på ett område, bearbeta och analysera informationen, sätta in den i ett sammanhang och kommunicera sina fakta och synpunkter. För att detta rollspel ska fungera så bra som möjligt krävs samarbete lärare och ämne emellan och det är något som jag gärna utvecklar i framtiden. 

Komplexa frågor kräver tid. Tid att sätta sig in i och tid att bearbeta, dra slutsatser och komma på konstruktiva lösningar. Detta låter sig inte alltid göras på två lektioner per vecka under en eller två terminer. Strukturen bör ändras så att frågor om hållbar utveckling på allvar genomsyrar hela utbildningen. Många skolor kommer att behöva tänka om och bryta schema- och programstrukturer för att eleverna ska nå målen i större utsträckning och då menar jag inte bara de mål som finns inom varje kurs utan målet att kunna kliva in i vuxenvärlden med stor handlingskompetens och vilja att ta sitt ansvar som demokratiska medborgare.

Från Jord till Ord | Del 4 Använda och utvärdera

Sista inlägget om wikin jordtillord.wikispaces.com

Från jord till ord | Del 3 Snart slut

Från jord till ord | Del 2 Igång!

Nu är vi igång med wikin. Här är en uppdatering med korta reflektioner från uppstarten.

Från jord till ord | Del 1 Intro

Beskrivning av ett wikiprojekt som startar 4 februari.

 

Bortom preventivmedel och könssjukdomar

I och med införandet av GY11 fick temat "sex och samlevnad" en tydlig plats i gymnasieskolan i det centrala innehållet för naturkunskap står:

Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Under arbetet inför GY11 väckte detta en del diskussioner. Personligen så hade jag blandade känslor inför att undervisa om dessa frågor. Ämnet är viktigt och har hanterats på ganska taffligt sätt tidigare så jag var positiv till att det lyftes in i kursplanen för ett ämne men samtidigt så såg jag brister i min egna kompetens. För att bli behörig lärare i naturkunskap så har jag läst biologi och kemi och under min utbildning så berördes dessa frågor aldrig så jag fick till stor del lita på mitt sunda förnuft.

Hur gör man då för att lyckas med undervisningen inom detta område? Frågan är naturligtvis omöjlig att svara på men jag har med min begränsade erfarenhet kommit fram till ett par framgångsfaktorer:

1. Avdramatisera
   Första gången jag höll kursen var det en ganska grabbig grupp i åk 1 bestående av bara killar och en elev frågade provocerande om vi skulle kolla på porrfilm. Mitt svar var både avdramatiserande och provocerande: "Nej, för det är bara massa knullande och detta handlar om mycket mer".
   När vi sedan kom in på frågor om relationer så var det befriande att tidigt klargöra att alla har relationer som till och från är knaggliga och gemensamt försöka förstå hur föräldrar fungerar och varför de är så jobbiga.
   Att vara öppen, rak och odramatisk har funkat även de andra gångerna jag har haft kursen även om det har varit svårare då det varit grupper med inte bara killar.
2. Kommunicera
   Jag har alltid inlett avsnittet med att fråga hur de upplev sexualundervisningen i grundskolan. De flesta är missnöjda och det kommer ofta fram att den till stor del fokuserade på preventivmedel och könssjukdomar. Det är viktiga kunskaper men är bara en av delarna i temat. Tyvärr tror jag att många lärare fokuserar på dessa frågor eftersom det är enklast. Att prata om lust och relationer är betydligt svårare och mer krävande av både elever och lärare. Min upplevelse är dock att eleverna visar större intresse och nyfikenhet för just dessa frågor.
   Jag erbjuder alltid eleverna att kommunicera genom flera kanaler. Diskussioner, samtal, redovisningar, återkoppling, frågor etc. sker i alla möjliga former, både muntligt och skriftligt. Jag öppnar alltid en anonym frågelåda där eleverna kan lämna sina frågor och synpunkter. Att öppna för kommunikation på bred front är nödvändigt inom all undervisning men känns extra värdefullt när det gäller frågor som är både personliga och privata.
3. Referera och hänvisa
   Ett av mina mål med undervisningen är att eleverna ska veta hur de kan komma vidare. Jag ger eleverna uppgifter som kräver att de bekantar sig med rfsu.se och umo.se som är värdefulla digitala resurser. Jag går också igenom vilka andra möjligheter som finns med lokala ungdomsmottagningar och skolhälsovård etc. 

Detta är några av mina tankar och idéer kring sex- och samlevnadsundervisingen på gymnasiet. Sprid, kommentera och diskutera gärna - jag tror att det finns många lärare som liksom jag gärna tar emot och delar med sig av tankar och tips kring detta svåra och viktiga ämne.

TED-Ed

I mars släppte TED funktionen TED-Ed med undertiteln Lessons worth sharing. På sidan finns det ett stort antal färdiga "lektioner" som är uppbyggda kring ett filmklipp med tillhörande frågor. De färdiga "lektionerna" navigerar man bland antingen via ämne, tema eller "best flips". Detta är en guldgruva men, vad ännu bättre är: man kan med all önskvärd enkelhet skapa egna "lektioner" och igår testade jag funktionen med en klass i naturkunskap.

Just nu håller vi på med människokroppens anatomi och funktion och jag hittade ett klipp på You Tube som på ett underhållande sätt beskrev kroppens cirkulationssystem. För att skapa en flip, eller lektion, på TED-Ed krävs inloggning. Det gick enkelt att skapa ett konto och jag fick det smickrande mailet:

"You are officially a part of the TED community. It's so good to have you with us!"

När man är inloggad så dyker en femte rubrik på sidan upp: You. Där samlas alla kontots aktiviteter.

Skapande av lektionen gick enkelt. Kopiera in länken till filmen, lägg till frågor (fritext eller flerval), lägg till en beskrivning och spara. Vill man kan man även lägga till länkar till mer information och fördjupningsfrågor. Sen är det bara att distribuera länken till eleverna som loggar in med sitt Facebook-konto eller skapar ett TED-Ed-konto.

Eleverna inleder med att titta på klippet, "Watch", och går sedan vidare till frågorna "Think". Har man lagt till länkar etc finns de under "Dig deeper" och fördjupningsuppgiften finns under "...And finally"

Svaren samlas i en lättnavigerad översikt som bara ägaren av flippen kommer åt. Sedan är det bara att gå igenom eleverna svar och återkoppla till dem.

Min "lektion" finns på http://ed.ted.com/on/kAxM0mkI. Känn dig fri att besvara frågorna - lämnar du dina kontaktuppgifter lovar jag att ge dig feed-back!