fredag 4 mars 2016

Checkpoints, EWS och extra anpassningar



I Pedagogiska Magasinets nr 1.2016 "Kollegor emellan" finns reportaget Mer utveckling i sikte om vårt kollegiala lärande och detta inlägg kan ses som en komplettering av det.

Checkpoints var ett begrepp och arbetssätt som växte fram under vår analys av förra läsåret i vårt kvalitetsarbete. Vi har sedan några år arbetat med att följa upp elevernas resultat genom ett så kallat Early Warning System (EWS) och vi har använt oss av bedömningsmatriser i vår lärplattform men vi behöver vässa vårt arbete ytterligare.

När vi för några år sedan började använda oss av bedömningsmatriser i vår lärplattform så fick vi bra respons från eleverna som kände en ökad trygghet i hur de ligger till i relation till kunskapskraven. Det var inte bara ett lyft för eleverna utan även för mentorerna som på ett enkelt sätt kunde få en överblick på elevernas nuläge. Parallellt med matriserna använde vi EWS:n som ett internt system för att fånga upp elever som inte utvecklas i tillräcklig takt mot kunskapskraven.

Inför detta läsår identifierade vi två utvecklingsmöjligheter i vårt arbetssätt. Det ena var svårigheten att veta om matriserna var helt uppdaterade eller inte vilket skapade en osäkerhet för både elever och mentorer. Det andra var att vi i arbetet med EWS:n saknade en samlad information om vilka insatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd som genomfördes för de elever som inte utvecklades i tillräcklig takt mot lärandemålen.

Inför detta år berikades EWS:n med information om vilka extra anpassningar som läraren genomför i relation till varje elev. Vi införde även sex stycken checkpoints under året. Inför varje checkpoint så ska alla lärare uppdatera kursmatriserna genom att använda all tillgänglig information om elevens kunskaper. Det innebär konkret att bland annat "rätta ikapp" och sambedöma med andra lärare. 
Inför checkpointen ska även EWS:n uppdateras. EWS:n är en matris där eleverna utgör raderna och kurserna står i kolumner. Då en elev inte utvecklas tillräckligt mot kunskapskraven ska läraren vidta extra anpassningar och dessa dokumenteras i systemet. Även om det inte finns något formellt dokumentationskrav för extra anpassningar har vi funnit det värdefullt att ha koll på dessa för att kunna utvärdera och för att underlätta vid eventuella utredningar om behov av särskilt stöd.

Själva checkpointen kan liknas vid det som i vissa skolor kallas klasskonferens. Den genomförs på en studiedag och vi har i huvudsak fokuserat på de elever som har störst behov av stöd. Eftersom arbetet är väl förberett så kan vi vara effektiva i att komma överens om åtgärder. Förhoppningen är att lyfta fokus från problem till lösningar. Varför funkar det bättre i vissa kurser än i andra? Vilka effektiva arbetssätt har vi? Vad säger eleven om? Vid checkpointen finns också möjlighet att samla underlag till eventuella anmälningar till rektor om att en elev befaras vara i behov av särskilt stöd och här är dokumentationen underlättande eftersom vi redan vet vad vi har testat för anpassningar. Efter genomförd checkpoint kommuniceras med eleverna vilka extra anpassningar som kommer att genomföras (om det inte redan är känt av eleven). Det brukar också inkomma en del behov av utredningar angående särskilt stöd.

Genomförandet av extra anpassningar och särskilt stöd sker sedan löpande och följs upp i programlagen (arbetslag) och våra lärande team.

Vårt arbetssätt är inte unikt eller på något sätt revolutionerande men styrkan är att det finns stöd i organisationen för det så att det sker systematiskt och medvetet och jag ser fram mot att utvärdera arbetet i juni för att genomföra ytterligare förbättringar inför nästa läsår!

tisdag 26 januari 2016

Bättre skola

Ur programmet för konferensen "Bättre skola"
Jag sitter på tåget på väg mot SIQ:s konferens Bättre skola där jag ska medverka. Jag kommer inte agera ensam utan vara del i en helhet där vi beskriver vårt kollegiala lärande som sker på alla nivåer. Vi har arbetat med systematiskt kollegialt lärande genom lärande team på våra skolor inom IT-Gymnasiet sedan hösten 2013 och är relativt vana med delar av vad det innebär. Det var ett ganska tufft steg in i arbetssättet som jag i egenskap av förstelärare fick driva och i backspegeln är jag nöjd de trevande framsteg som vi gjorde men vi har en bit kvar till Helen Timperleys beskrivning av professionellt lärande genom lärande team som är ganska tuff. Vi har de organisatoriska förutsättningarna på plats med mötestider och förstelärare som leder teamen och vi har en teoretisk förståelse för modellen men jag har en paradoxal bild av hur vi behöver ta nästa steg. Å ena sidan behöver jag förstå innebörden av det faktum att kvalitetsutveckling tar tid, å andra sidan behöver vi öka takten och komma ur våra bekvämlighetszoner för att utvecklas både som individer och som organisation. Det räcker inte med att utveckla det som vi själva vill utveckla utan vi måste identifiera vad vi behöver utveckla. Det handlar om att utmanas i våra personligt valda teorier om vad som är viktigt och inse att det innebär att vi alla behöver förändras.
Numera är jag inte förstalärare utan rektor och bedriver ett kollegialt lärande i ett miniteam tillsammans med två rektorskollegor inom IT-Gymnasiet och jag har fått en bredare och djupare förståelse för både kvalitetsarbete och professionellt lärande. Jag har insett att det inte handlar om att lärare ska utvecklas utan att utvecklingen behöver sker i hela organisationen, både på individ-, grupp och organisationsnivå. Det som jag tillsammans med en rektorskollega, verksamhetschef (min chef), pedagogisk utvecklingsstrateg och utbildningsdirektör kommer att beskriva vid vår medverkan är hur vi arbetar, och kanske ännu mer vill arbeta, med kvalitetsutveckling genom kollegiala lärande. För mig och oss handlar kvalitetsarbete inte om att leta fel utan om att hitta bättre sätt att bedriva skola på och jag tänker vara både tålmodig och ivrig!

Slutligen vill jag dela med mig av Lydia Folkes kortfattade analys:
Ett utvecklingsområde är en gemensam förståelse av vad systematiskt kvalitetsarbete är. Dvs mer än rektors sommarsemesterförströelse i kvalitetsrapportskrivande...


Läs mer om IT-Gymnasiets kvalitetsarbete på http://kollegialt.ntitg.se/ och följ oss gärna även på Facebooksidan Kollegialt lärande
Om du vill få en snabb översikt i Helen Timperleys forskning rekommenderar jag Ola Henningssons sammanfattande film Lärares professionella lärande och utveckling