The Cage

Innan The Cage 12 visste jag inte vad ett innovationsrace var, jag visste inte vad konnektivism innebar och jag hade ingen klar bild över begreppet MOOC. Jag visste dock att denna dag i The Cage på Skolforum skulle ge mig tillfälle att träffa några av mina twitterkontakter, att jag skulle få träffa nya lärarkollegor och att vi tillsammans skulle arbeta mot vårt gemensamma mål: att göra skolan bättre.

Therese Raymond, processledare

Henrik Widaeus (en av drivkrafterna bakom The Cage och även IKT-pedagog på IT-Gymnasiet) mötte upp vid entrén och tog mig med till The Cage som i verkligheten inte är en bur utan mer en arena med goda förutsättningar för möten. Med en macka i handen tog Therese Raymond tag i dagen och såg till att de ca 20 deltagarna speed-dating lärde känna varandra genom speed-dating och samtidigt inventerade våra digitala plattformar.

Post-it-lappar är svårslaget vid brainstorming

Dagens uppdrag presenterades: att skapa konkreta case för kollegialt lärande. Arbetet inleddes med ett anförande av Henrik Widaeus om distrubierat ledarskap, konnektivism, EdCamps och hur tråkigt det kan vara att gå in på en skola. Efter detta satte innovationsracet igång med brainstorming enligt HOW-NOW-WOW-modellen och det hela utmynnade i tre grupper som på mycket begränsad tid skulle skapa var sin konkret idé för kollegialt lärande och vid dagens slut presentera den för deltagare och åhörare på plats och via webbsändning. Under processen fick vi ny inspiration i form av anföranden av Dave Cormier (rhizomatiskt lärande och MOOC) och Sophia Österdal (Wikimedia).

Min grupp fokuserade på viralisering och kom efter spretiga diskussioner fram till att skapa en mall för hur man kan samla och sprida sitt arbete på skolan. Eftersom vi vill få med oss så många lärare som möjligt på idéen valde vi att satsa på att göra det så enkelt som möjligt för användaren. Vår idé är helt enkelt att skapa en intern blogg där lärarna på en skola enkelt kan skriva korta inlägg om vad de sysslar med just nu. Vi tror att om man synliggör det så kommer de kollegiala samtalen att öka, nyfikenhet väcks och samarbetena ökar. Vi tror även att det leder till ökad förståelse för elevernas situation som kastas mellan lektioner och vitt skilda ämnen. Kort beskrivning finns här: The Cage-case: Samla och sprida

På den skola som jag jobbar (IT-Gymnasiet i Örebro) så är IKT-kompetensen relativt hög och vi har redan nu ganska god inblick i vad som händer i de olika kurserna tack vare att skolan är liten (16 lärare), ett gott samarbetsklimat plus att var jobbar mycket med att sprida det vi gör i social media men jag kommer ändå att ta med mig idén till arbetslaget och skolan och implementera den i någon form (det finns inget bra som inte kan göras bättre).

När idéerna var presenterade och kort debriefing genomförd kunde jag summera dagen och konstatera att ett antal begrepp börjar trilla på plats, frön till samarbetsprojekt mellan skolor såtts och att mina twitterkontakter är otroligt trevliga även IRL. Dessutom passade jag på att lära mig mer om hur Wikipedia funkar och hur man själv kan bidra (Wikipedia funkar inte i teorin men i praktiken).

Kompetensutveckling

När jag under mitt första år som lärare fick frågan om vilken kompetensutveckling jag efterfrågade visste jag inte vad jag skulle svara. Jag hade fullt upp att omsätta allt som jag hade med mig från lärarutbildningen. Några år senare kände jag dock behov av kompetensutveckling inom en rad områden som främst berörde mina ämneskunskaper. Tack vare diverse utbildningar och gediget intresse för mina ämnen har detta behov stillats något och givit plats åt något annat, större och diffusare. Jag tror att man kan kalla det didaktik.

Från att haft fullt upp med att komma igång som lärare (2004) via känslan av bristande ämneskunskaper till något större - helheten. Denna helhet har ofta diskuterats och försökts att få ett grepp om inom kollegiet på skolan och sedan två år tillbaka har jag utökat kollegiet med hjälp av Twitter (tack @tobiassolem). Twitter har bidragit till många nya tankar, idéer och konkreta tips och jag kan verkligen rekommendera fler att nyttja denna plattform. Under hösten har jag dock känt mig begränsad av de 140 tecknen och nu gjort slag i saken att posta tankar i denna form. 

Vad har då hänt med min kompetensutveckling? Jag är inne på mitt nionde år som lärare och känner mig mer kompetent än någonsin och jag känner samtidigt ett större sug än någonsin på att förbättra mig! Att kompetensutveckla “helheten” är inte så lätt men jag tror att jag har hittat en form för det - det kollegiala lärandet. Detta begrepp har funnits och flutit runt i min begreppsvärld ett tag men jag har inte tagit tag i det ordentligt.

När jag fick frågan om att vara med i The Cage på Skolforum tackade jag ja direkt, utan att ha förstått vad det handlade om. Ju närmare den 31 oktober vi har kommit desto klarare har det blivit - det handlar om kollegialt lärande! Under denna dag kommer jag dessutom att få se hur många av mina kollegor ser ut bakom sina twitteravatarer.

Kan man kalla kollegialt lärande för kompentensutveckling i didaktik?