torsdag 14 november 2013

Jordnötsenergi

Ett samband med Jordnötsmatte lovade jag eleverna att vi skulle testa att mäta energiinnehåller i jordnötter och idag blev det av. Vi hade tidigare i kursen (Energiteknik) mätt förbränningsentalpin för etanol, metanol och bensin så eleverna var bekanta med principen. De var däremot inte medvetna om att jordnötter brinner och att de kan användas som bränsle.

Principen är enkel, bränslet förbränns och används för att värma vatten. Genom att veta vattnets och bränslets vikt och genom att mäta temperaturhöjningen i vattnet kan förbränningsentalpin beräknas. Är det flytande bränsle så används en degel och för att få jordnöten att brinna bra sattes den på ett gem. Eftersom inte hela nöten förbränns måste resterna vägas för att få fram mängden förbränt bränsle.

Grupperna redovisade sina värden i ett gemensamt dokument på Google Drive och diskussioner om verkningsgrad följde då våra värden visade sig ligga en bra bit från de värden som anges på påsarna (2500 kJ/100g). En bonus var arbetet med kalkylarket som verktyg för att sammanställa data och göra beräkningar.



onsdag 6 november 2013

Digitala skollyftet

MOOC har funnits i mitt begreppsförråd i ungefär ett år och jag är glad att nu ge mig i kast med att prova det som deltagare i form av Digitala skollyftet. Jag heter Simon Ekdahl och jobbar på IT-Gymnasiet i Örebro. Jag undervisar i matte, kemi, energiteknik och naturkunskap och är dessutom arbetslagsledare och även förstelärare.

Mitt syfte med deltagandet i Digitala skollyftet är att få prova arbetssättet och som kursmål sätter jag att ympa in programmering i min matematikundervisning. Anledningen till detta mål är att jag länge ansett att kopplingen är given och att eleverna som jag undervisar är intresserade av det. Hittills har jag av olika anledningar inte fått spaden i jorden men i och med digitala skollyftet har jag ett gyllene tillfälle. Jag har även inspirerats av Framtidens språk och Teacherhack.

En fråga som gnagt länge hos mig är varför mattelärare är så konservativa och varför läroböckerna har en sådan stark ställning i just detta ämne. Naturligtvis är jag medveten om att detta inte gäller alla men min uppfattning är att det gäller allt för många och jag känner mig även träffad själv. Under detta läsår har jag varierat undervisningen genom att blanda bok med olika digitala tjänster (Manga High och Khan Academy), jag har använt lektioner till att lösa problem som ingår i kursen energiteknik som jag har samma elever i och lite andra uppgifter (bla Jordnötsmatte). I måndags fick jag frågan: "Ska vi ha vanlig matte idag?" och det utmanade mig till att tvätta bort detta begrepp hos eleverna. Med vanlig matte menar de nämligen procedurräkning i boken och det är väldigt långt från min uppfattning om vad matte är.

En av utmaningarna för mig är att hitta och lära mig lämpligt programmeringsspråk som fyller syftet. Jag har förstått att Basic (C64), C och C++ som jag lärde mig på 80- och  90-talet inte är det smidigaste alternativet och är öppen för tips, förslag och idéer!

torsdag 24 oktober 2013

Jordnötsmatte

En nyss genomförd mattelektion (Ma 1a) utgick från innehållsdeklarationen på en påse jordnötsringar och en burk energidryck. Den inledande frågeställningen var:
Hur mycket energi finns det i hela förpackningen?
Jag hoppades på att eleverna skulle uppskatta lektionen men mina förväntningar överträffades av deras engagemang, snabbhet, samarbetsförmåga och resonemang. De var även mer noga med dokumentationen än jag förväntade mig då jag inte sa annat än att de ska kunna förklara hur de har gjort.

Ganska snabbt började vi resonera om andra frågor såsom relationen mellan energi, socker och fett. Finns det mest energi i 47 gram jordnötsringar eller en hel burk energidryck? Varför är en portion jordnötsringar bara 30 gram? Hur stor del av GDA fett får man i sig om man äter hela påsen? Varför är en portion läsk 330 ml om man köper på burk men 250 ml om man köper på PET-flaska?

Lektionen toppades med en elev som sa:
Nu är matten rolig, det har den aldrig varit innan i skolan
#WIN




fredag 4 oktober 2013

Alla vill spela match!

Jag är tränare för ett gäng 7-8-åringar i innebandy och det är en stor utmaning att få barnen att förstå att man inte kan spela match hela tiden utan man behöver lägga mycket tid på att träna teknik och delmoment. Deras målbild är tydlig: göra mål och vinna matcher!

Eleverna som går hos oss på skolan har ofta också en tydlig bild: få ett stimulerande jobb och tjäna massor av pengar. Drömjobbet kan vara spelutvecklare, demonproducent, världsfotograf eller programmerare på Google. Förståelsen för att man måste besitta en hel del grundläggande färdigheter inom ett brett område är inte alltid så lätt att inse.

När vi detta läsår gick in en en lärprocess på skolan (se Att som lärare vara elev) så hamnade vi i samma läge. Vi delar alla viljan att öka måluppfyllelsen och vet att det inte sker automatiskt men vi vill ändå ge oss rakt in i att spela match och nå målet. Vi vill att det ska finnas en färdig lösning att applicera men behöver stanna upp och vila i det professionella, kollegiala lärandet.

torsdag 19 september 2013

Banala men effektiva 1:1-tips

Jag har arbetat som lärare med 1:1-lösningar sedan 2005 och nu och då återkommer vi på skolan till diskussionen om hur vi ska få eleverna att göra rätt saker med datorerna. Alternativ som beslagtagning vid missbruk, övervakningssystem, funktionsspärrar och avstängning av internetaccess har stötts och blötts men aldrig riktigt landat någonstans. Några är för, några emot. Det finns massor av dimensioner av denna fråga som jag inte går in på nu och i väntan på den perfekta lösningen så ger jag er här mina tre bästa tips:
  1. Rör dig mycket i klassrummet. Även om inte ser skärmen så märks det på elevernas beteende när de gör "fel" saker. Håller du ofta presentationer - skaffa en fjärrkontroll så kan du röra dig fritt under tiden.
  2. När du inte rör dig, placera dig så att du ser så många skärmar som möjligt. Sämst är ofta längst fram i klassrummet.
  3. Om du inte ser elevernas skärmar så kan du ofta läsa av grannens reaktion. Det är inte så ofta som någon kollar på kompisens skärm storögt och fnissar åt lektionsanteckningar.
Som jag har skrivit om tidigare så är inte det viktiga vad man gör utan hur och varför (Inte vad utan hur och varför). Genomförandet är viktigare än tekniken. Det handlar kort och gott om ledarskap.

onsdag 4 september 2013

Bakterier i vår omvärld

Hittade ett gammalt utkast till inlägg som det är värt att publicera!

"Bakterier i vår omvärld" var titeln på en inspirationsdag arrangerad av KVA och Skolverket och som hölls på Örebro universitet 8 maj och här är några korta reflektionen från denna dag:
  • Viktigt med inspiration från forskningsfronten. Allt inte applicerbart men lyfter viktiga frågor kring resistens, sjukdomar, metodik, immunförsvar, nyttiga bakterier mm och ger en ingång till att arbeta med dessa frågor
  • Gratis är gott. Förutsättning för de flesta lärare är att kompetensutveckling inom ämnet är gratis och är lätt tillgängligt. Skolor har tyvärr svårt att prioritera ämnesspecifik utbildning utan krutet läggs på sådant som är gemensamt för alla lärare.
  • Forskarna som föreläste poängterar vikten av helhetssyn inom naturvetenskapen för att förstå helheten vilket även examensmålen ger tydliga direktiv om.
  • Mats Hansson (bilden nedan), Skolverkets expert på undervisning i naturvetenskap och teknik påtalade att entreprenöriellt lärande innebär att utveckla elevernas kreativitet, inte att göra dem till företagare.
 Till alla er som inte hade möjlighet att vara men finns filmklipp på UR Samtiden.

söndag 1 september 2013

Att som lärare vara elev

Innan semestern inledde vi på skolan ett utvecklingsprojekt där lärarna skulle arbeta med pedagogisk utveckling i grupper om 4-5 personer en schemalagd timma per vecka under läsåret 13/14. Det första fokusområdet vara att ta fram konkreta formativa bedömningsverktyg. Det var ett naturligt steg att ta för att komma vidare efter bokcirkeln som haft kring Lundahls "Bedömning för lärande". Utöver de tre grupper som lärarna utgjorde så formerade vi i skolledningen en grupp (rektor och två arbetslagsledare) med ett lite annat fokus nämligen att ta fram strategier för hur vi som ledning bäst kan stötta lärarna i deras utveckling. 

Vi arbetade en heldag i juni med att sätta oss in i material och samla tankar i en wiki och entusiasmen blandades med frustration. Entusiasm över att få tillfälle att komma vidare från teori till handling och frustration över hur jobbigt det är att lära sig tillsammans. Det drog och spretade en del men vi var ändå nöjda över det vi tillsammans åstadkommit.

I augusti tog projektet ny fart och riktningen korrigerades då IT-Gymnasiet genom Henrik Widaeus lanserade en gemensam utvecklingsplattform (finns på kollegialt.ntitg.se) som ska drivas lokalt på skolorna. Hos oss är det jag i egenskap av förstelärare som är ansvarig för delar av implementeringen. Det första uppdraget som skolorna fick var att i lärande team gå igenom en av de fyra strategierna, formativ bedömning med början i alignmentplanering 

Under den dag i augusti då vi arbetade med materialet ökade entusiasmen men även frustrationen. För mig blev det uppenbart hur svårt det kan vara att vara elev och tilldelas en uppgift som ska lösas i grupp. Alla går in i uppgiften med sina erfarenheter och kunskaper och det är krävande att få alla på samma spår, speciellt när det inte finns något facit utan det gäller att hitta en lösning som passar skolans arbetssätt i övrigt. 

Inför kick-offen med övriga förstelärare inom ITG och NTI den 4 september har vi fått i upptag att läsa Hans-Åke Scherps Leda lärande samtal och att se Per Fagerströms föreläsning med samma tema och det har varit givande och fått mig att få upp ögonen för sådant som egentligen är självklart men lätt glöms bort i den stressade och pressade vardagen. Trots att vi på skolan har ansett oss vara bra på att samarbeta och tillsammans hitta lösningar så har vi mycket att lära. Vår främsta styrka har varit det konkreta görandet och vi har i ganska liten utsträckning arbetat med lärande vilket är det som till stor del ska ske nu. Nu handlar det om att kliva in i rollen som elev utan att det finns någon lärare som kan tala om vad som är rätt respektive fel. Det handlar om att foga samman forskning med erfarenheter och skrida till handling utan att vara helt säker på att det kommer att funka. Vi måste släppa greppet och inse att vi inte har den totala kontroll som lärare ofta vill ha. Vi måste lita på andras erfarenheter och våga testa nya vägar och även våga hjälpa varandra genom att tala om vad vi är bra på.

När vi gör detta är jag övertygad om att vi kommer att öka vår pedagogiska yrkesskicklighet, komma närmare varandra sin kollegor och dessutom få större förståelse för våra elever och jag skulle bli mycket besviken om det inte leder till bättre resultat för våra elever. 

fredag 3 maj 2013

Projekt Varbergaskogen

Jag har under våren gått Wikipediakurs för pedagoger och kommit till den sista uppgiften som är att konstruera en Wikipediauppgift anpassad till det vi gör i skolan och jag väljer att presentera den här. Uppgiften är en ämnesintegration mellan Naturkunskap 1b, Foto 2 och Svenska 2 för elever i årkurs 2 på Estetiska programmet inriktning estetik och media.

Projekt Varbergaskogen

Varbergaskogen är naturreservat i närheten av den skola som jag jobbar på (IT-Gymnasiet i Örebro). Det finns ingen artikel på Wikipedia om detta populära område men lite text finns på sidan om Varberga. Naturligtvis måste detta åtgärdas.

Syfte och mål

Syftet med denna uppgift är att lära oss hur man undersöker naturen och dokumenterar resultatet på ett sätt som gör det tillgängligt för andra att ta del av och förbättra. Dokumentationen tjänar även syftet att se hur området förändras över tid. Målet är att skapa och publicera så värdefull information som möjligt vilket kommer att mätas genom publicering på Wikipedia som en ny artikel. Ett ytterligare syfte är att lära oss hur en wiki fungerar i allmänhet och Wikipedia i synnerhet. Även andra tjänster för öppen publicering under CC-licens kommer att användas. Målet är att alla ska ha publicerat material.

Arbetsgång

Fas 1

Arbetet inleds med en lektion då Simon går igenom Wikipedias grunder. Alla elever skapar ett konto och en elev används som representant och får den ärorika uppgiften att skapa artikeln om Varbergaskogen inför klassen. Tillsammans formulerar vi en enkel text utifrån det vi vet om området. I detta läge kommer massor av frågor om området att dyka upp och det finns en naturlig anledning att diskutera hur fakta samlas och verifieras och att presentera uppgiften som helhet.

På lektion nummer två går Simon (lärare i NK) och Tobias (lärare i Foto) igenom metoder för att inventera och dokumentera ett naturområde i text och bild. Klassen delas in i grupper och tilldelas en del av Varbergaskogen. Lektionen ägnas sedan åt att läsa på tillgängligt material om området och förbereda fältstudien. Det tredje tillfället sker på plats i Varbergaskogen.

Fas 2

Under två lektioner sammanställs materialet och läggs upp på en wiki som skapats av lärarna på Wikispaces där eleverna skapar ett individuellt konto. Varje grupp har en sida på wikin där allt material samlas. Svensklärare Niclas håller en genomgång om vetenskapliga texter och finns med under processen. Bilder och filmer publiceras på Panoramio, Wikimedia commons, YouTube och/eller Vimeo (val av plattform är beroende av materialets karaktär). Allt material taggas med #varbergaskogen. Anledningen till användningen av Wikispaces är att vi ska kunna ha frihet att samla materialet i lugn och ro utan att redigering av andra stör. Obligatoriskt innehåll för varje grupps sida är allmän beskrivning, kartbild, inventeringslista växter och djur (på land och i vissa fall i vatten) och media på området. Här finns möjlighet till återbesök i skogen och kontakt med kommun och länsstyrelse för att komplettera materialet.

Fas 3

Nu ska arbetet sammanfattas och publiceras på Wikipedia. Vi kommer att lära oss ytterligare om om hur Wikipedia fungerar och hur godkännande av material sker och därefter påbörja processen med att få en relevant artikel om Varbergaskogen publik. Denna process förväntas kantas av motgångar och besvikelse då väldigt liten del av materialet kommer att platsa. Här finns dock stora lärdomar att göra om informations relevans, ägande, språkliga formuleringar, upphovsrätt mm.

Bedömning

Varje elevs arbete bedöms löpande och feed-back/up/forward sker primärt muntligt men även skriftligt i form av kommentarer på publicerat material. Efter projektet kommer ett skriftligt omdöme att ges på skolans lärplattform där du också kan se vilken kvalitet du uppnått och får samlad feed-back/up/forward.

Detta projekt planeras gå skarpt i hösten 2013. Jag tror att upplägget är applicerbart på andra områden och ämneskombinationer. Det viktiga är inte vad man gör utan hur och varför. Finns det ett engagemang hos lärarna kommer det smitta av sig på eleverna och de känner förhoppningsvis relevans av arbetet inte bara för kursernas skull utan även för något större, publikt och bestående för omvärld och framtid.

lördag 27 april 2013

Auskultationer

På min skola är kollegiala auskultationer en självklarhet och det trodde jag var på alla skolor men jag har noterat att så inte är fallet och jag tänkte i all enkelhet slå ett slag för denna fantastiska form av kompetensutveckling.

Jag har hört exempel på skolor som tar auskultationerna på stort allvar och bildar en grupp på skolan som tar hand om dem genom att först ha träffar inför lektionsbesöken och sedan följer upp med samtal efteråt, tar fram utvecklingsområden och kör en ny omgång. Detta kräver en hel del tid och stor arbetsinsats som jag inte är helt säker på betalar sig. Vi kör en enklare variant och gör upp ett schema inom arbetslaget för vem som ska besöka vem. Det primära syftet är att hjälpa varandra lärare emellan men det finns även andra vinster såsom att man får inblick i varandras ämnen/kurser och att man får möjlighet att se hur eleverna agerar i klassrummet ur ett annat perspektiv än som undervisande lärare.
 
Vid själva auskultationen så har vi ett dokument (finns att ladda ner här) med ett antal punkter som stöd. Detta är inte några obligatoriska saker som vi måste granska utan är just ett stöd. Detta dokument kompletteras med frågor ur vår lokala arbetsplan. Just nu ligger stort fokus på det formativa förhållningssättet och då är det just det som vi försöker titta lite extra på.

Efter lektionen så sitter vi ner tillsammans och diskuterar lektionen. Det är önskvärt att detta samtal sker så snabbt efter lektionen som möjligt. 

Med denna enkla beskrivning vill jag uppmuntra till kollegiala auskultationer. Insteget är lågt och stor utvecklingspotential finns. Börjar man i enkelt form så betalar sig arbetstiden garanterat!

tisdag 23 april 2013

Saker jag kickar på



Det är samma sak varje år. När maj närmar sig och planen för kursernas upplopp är klar så sätter tankarna igång. Parallellt med allt jobb det innebär med att få eleverna att nå så långt som möjligt under de sista skälvande veckorna så börjar idéerna dyka upp. Att vara god omvärldsbevakare och samtidigt ha stor vilja att utveckla sin undervisning är krävande, eller hur +Oscar Semb ?

Här är en lista över några saker som jag kickar på just nu:
  • Always Prepped
  • TED-Ed
  • Open Badges
  • Kollegiala auskultationer
  • Elevhälsoarbete
  • Symbaloo
  • MineCraft
  • ARG (Alternate Reality Game)
  • Sophia
  • Khan Academy
  • Transmedialt lärande
  • MangaHigh
  • Google docs/drive i kombination med Teacher Dashboard
  • Flubaroo
  • Wikipedia/Wikibooks
  • Ämnesintegration på riktigt!
  • Cynefin
Tyvärr är det få saker av dessa som jag har möjlighet att prioritera eftersom pågående kurser ligger högst på listan och det är det som jag faktiskt kickar mest på! Tiden från nu fram till kursavslut är den viktigaste. Som alltid. 
Det är nu som eleverna på allvar kan nå längre och högre än både jag och de själva trodde var möjligt!

fredag 19 april 2013

Inte vad utan hur och varför

SETT-dagarna valde jag att gå på föreläsningar som jag trodde handlade om väldigt olika saker och skulle ge mig bredd och jag fick delvis rätt. Jag har med mig massa inspiration och idéer men det viktigaste är den röda tråd som blev uppenbar på tåget hem när jag fick tid att reflektera och summera. Det handlar inte om vad man gör utan hur och varför. Här är några exempel.

Första föreläsningen var Doug Belshaw från Mozilla och hade titeln "Trends in educational technology". Jag gick dit och trodde att jag skulle få massa heta tips på nya program, tillämpningar, communities etc. och delvis hade jag rätt. Han pratade om Mozilla Open Badges men gav inga färdiga lösningar eller tillämpningsområden. Gång på gång återkom han till att det är hur man väljer att använda dem som skapar värde. På nästa pass valde jag att lyssna på den kloka och provocerande Ante Runquist som klargjorde att vi inte blir bäst i världen genom att arbeta med det centrala innehållet utan vi måste sträva efter att skapa djup som finns i förmågorna, dvs inte fokusera på vad vi arbetar med utan hur och varför. Vittra Telefonplan blev världskända för sitt nytänkande i avseende på lokaler men Jannie Jeppesen och Frida Monsén var väldigt övertygande i sin presentation att det inte handlar om lokaler utan om pedagogik och förhållningssätt. Samma erfarenhet delade Abdul Chohan och Showk Badak från brittiska ESSA Academy när de berättade om hur de tänkte om för att lyfta en nedgången skola med katastrofala resultat. Det viktigaste för dem var att få alla på skolan att tänka på hur man gör det bäst för eleverna. Ledorden är "faith, access and community" där alltså relationer och tillhörighet är det viktiga. Att de löste detta genom att tidigt och innovativt satsa på iPods som plattform (vad) lade de inte så stort fokus på.

Både Peter Ellwe och Mathias Poulsen höll föredrag om spel men med två olika ingångar. Ellwe pratade om gamification där det handlar om att designa skolan utifrån de drivkrafter som spel har. Han konstaterade att spelet "Skola" inte är roligt eftersom det finns för mycket regler om inte är accepterade (kursplaner, gruppindelningar, schema etc.). Speldesigners är skickliga på att skapa motivation genom ledorden freedom, mastery, meaning (Sebastian Deterding) och detta korrelerar med vad Dan Pink kommer fram till i sin bok "Drive" (autonomy, mastery, purpose). Kolla gärna på filmklippet RSA Animate - Drive: The surprising truth about what motivates us. Poulsen ansats är en annan. Han utgår från datorspel och använder dem i undervisningen. Både spel som är skapade med ett tydligt lärande syfte (The Game, Global conflicts) men även kommersiella nöjesspel (Sim city, Mass Effect, MineCraft). Två helt olika sätt att använda spelmekanismer i skolan med  den gemensamma nämnaren att det inte handlar om vad utan hur och varför.

Detta är det viktigaste som jag tar med mig från SETT. Det är inget nytt men det tål att upprepas: det handlar inte om vad vi gör utan om hur och varför. För att lära oss av av varandra måste vi ställa frågan
Hur gör du för att få eleverna att nå längre än de själva trodde var möjligt?
Det går inte att köpa måluppfyllelse med teknik (även om en del av utställarna på mässan tycktes tro det) utan vi måste våga utmana vårt förhållningssätt och vår relation till eleverna.

tisdag 16 april 2013

Om motivation och nyfikenhet

SKL publicerade nyligen rapporten "Öppna jämförelser - grundskola 2013". Pressmeddelandet om rapporten har rubriken "Svenska elever positiva till skolan – men motivation en utmaning" och i rapporten konstateras bland annat att 45 % av eleverna i årskurs 8 anser att skolarbetet får dem att känna lust att lära sig mer, i årskurs 5 är motsvarande siffra 74 %. Jag blev ledsen men inte förvånad när jag läste det. Jag har länge funderat över vart glädjen och nyfikenheten som barn visar tar vägen. Ken Robinsons smått klassiska TED-talk "Schools kills creativity" har visats över 15 miljoner gånger på TED.com och många är vi som har ryckts med  och instämt. Många är vi också som försöker att göra något åt det men det är svårt.

Jag kommit fram till att det ur elevernas perspektiv finns tre olika grundläggande motiv till lärande:
  1. Att man tycker att det är roligt och/eller intressant
  2. Att man ser nyttan
  3. Att man vill åt ett betyg
Om inte någon av dessa finns så är det inte så konstigt att eleven inte gör så bra ifrån sig i skolan. Som småbarnsförälder gläds jag åt mina barns nyfikenhet och lust att lära. Frågan "varför?" har många gånger gnagt skavsår i öronen och jag får dåligt samvete varje gång jag inte orkar förklara (men det har många gånger skapat en nyfikenhet hos mig och lett till lärande). Tyvärr får jag i min roll som gymnasielärare inte frågan lika ofta. Någonstans längs vägen försvinner nyfikenheten och tyvärr så tror jag att det är välviljan i skolsystemet som förstör den. Eleverna hinner helt enkelt inte bli nyfikna innan de tvingas lära sig. Skolan ligger ofta före och kursplanerna är så späckade av innehåll att det krävs stor kreativitet, tålamod och skohorn för att klämma in tid för att eleverna ska hinna bli nyfikna och ha möjlighet att arbeta med det som de själva tycker är roligt och intressant.

Två konkreta exempel på detta ur mitt eget liv är matlagning och bankräntor. Jag tyckte inte att det var så intressant med hemkunskap skolan men när jag flyttade hemifrån och saknade mammas vällagade mat fick jag lust att lära mig. Då märkte jag att jag hade en del att falla tillbaks på från grundskolans hemkunskapsundervisning och det var inte så svårt att komma upp i en standard som jag var nöjd med. När vi i matematiken tragglade procenträkning med exempel från bankernas lånesystem så fokuserade jag bara på att lära mig hur jag skulle göra för att få rätt svar, inte varför men när vi skulle köpa hus och skulle bestämma oss för ett låneupplägg ökade motivationen till max och jag kompletterade mina färdigheter i procenträkning med bankernas system med topp- och bottenlån och kunde själv skapa mig det beslutsunderlag som jag ville ha.

Välviljan i skolsystemet är stor. Det är höga krav som ställs på elever som lämnar skolan. De förväntas vara förberedda för vuxenlivet i form av studier eller yrkesliv och dessutom kunna hänga med i allt från utrikespolitik till val av värmesystem men frågan är om vi inte skjuter över målet. Ivern att pressa in så mycket som möjligt i elevernas hjärnor leder bevisligen till minskad lust att lära. Om man istället lättar på pressen som kommer förhoppningsvis lusten att bevaras och när motivationen dyker upp i form av hunger eller husköp så går lärandet lätt.

torsdag 7 mars 2013

Medborgargemensam allmänbildning

Jag läser just nu Wikipediakurs för pedagoger. Kursen består av tre delar: Varför? Vad? och Hur? och igår skickade jag in uppgiften till Vad? - en text med rubriken Framtidens utbildning. Denna inledande del av kursen handlar om skolans roll i samhället och ett antal texter ska läsas som ger olika perspektiv på skolans relation till verkligheten. Jag kan varmt rekommendera att läsa de texter som ingår i kursen oavsett om ni avser att läsa kursen eller inte. De ger en grogrund för reflektion och skapar tankar kring hur undervisningen utformas och i vilket syfte.

I min text valde jag att fokusera på naturkunskap som gymnasiegemensamt ämne, eller i framtiden kanske det ska kallas medborgargemensam allmänbildning? Här följer delar av min text.


I dagsläget är naturkunskap är ett gymnasiegemensamt ämne vilket innebär att alla läser ämnet. På denna nivå så handlar naturvetenskap i huvudsak om att tillgodogöra sig de grundläggande kunskaper som krävs för att man ska kunna göra aktiva val för att ge förutsättningar för en hållbar utveckling. Det handlar också om att kunna anta ett kritiskt förhållningssätt och kunna skilja allmänt tyckande från vetenskap. Dessa kunskaper och färdigheter är viktiga för att kunna vara en demokratisk samhällsmedborgare. Tyvärr låter sig inte livet delas upp i ämnen, än mindre i kurser. Viss del av gymnasieutbildningen är säkerligen lämpad för denna struktur men ett tvärvetenskapligt ämnesområde som väldigt få elever aktivt valt att få läsa borde istället integreras i undervisningen som helhet. 

Som lärare i naturvetenskap startar man alltså ofta i uppförsbacke och det gäller att tidigt inspirera eleverna. En elev som har valt fordonsprogrammet eller läser ekonomi har förmodligen inte gjort det för att den är intresserad av naturvetenskap snarare tvärt om. Ofta väljer eleverna bort naturprogrammet för att de anser det vara svårt och ointressant men det är dessa elever som är viktigast att nå och utrusta med grundläggande naturvetenskaplig allmänbildning inklusive kritiskt tänkande. För att vi ska klara av framtidens utmaningar på klimatområdet räcker det inte med engagerade ingenjörer och biologer utan det krävs att alla är med och bidrar, både som privatpersoner och som yrkesaktiva. Det är helt enkelt en fråga om global demokrati och solidaritet. Varje individ måste ta sitt demokratiska ansvar genom att göra aktiva val i rätt riktning. Att läraren tror på eleven som viktig i sammanhanget är en förutsättning för framgång. Eftersom varje människa bär ett ansvar för den hållbara utvecklingen måste läraren visa detta genom att tillåta lärande på många nivåer och arenor och ge utrymme för reflektion och egna idéer och slutsatser. Läraren som förmedlare av kunskap är sällan nyckeln till lustfullt lärande. Det må vara effektivt för en motiverad elev som tydligt ser målet men för de flesta så är inte målet att vara en ansvarsfull världsmedborgare tydligt eller självklart.

En sak som blir uppenbar ganska snart för eleverna inom området är hur komplext och omfattande det är. Att vara sätta sig in i alla olika delar är krävande och därför tror jag mycket på att hjälpas åt. Genom att t.ex. spela rollspel där olika eleven sätter sig in i olika frågor från olika perspektiv övas samtliga fem stora förmågor (aka The Big five): analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga. Dessutom lär de av varandra och lärandet blir tydligt när förhandlingsspelet börjar. När eleverna sitter runt förhandlingsbordet och presenterar sina perspektiv och förutsättningar som möts av motargument inser eleverna vilken kraft det finns i att samverka och hur viktigt det är att kunna läsa in sig på ett område, bearbeta och analysera informationen, sätta in den i ett sammanhang och kommunicera sina fakta och synpunkter. För att detta rollspel ska fungera så bra som möjligt krävs samarbete lärare och ämne emellan och det är något som jag gärna utvecklar i framtiden. 

Komplexa frågor kräver tid. Tid att sätta sig in i och tid att bearbeta, dra slutsatser och komma på konstruktiva lösningar. Detta låter sig inte alltid göras på två lektioner per vecka under en eller två terminer. Strukturen bör ändras så att frågor om hållbar utveckling på allvar genomsyrar hela utbildningen. Många skolor kommer att behöva tänka om och bryta schema- och programstrukturer för att eleverna ska nå målen i större utsträckning och då menar jag inte bara de mål som finns inom varje kurs utan målet att kunna kliva in i vuxenvärlden med stor handlingskompetens och vilja att ta sitt ansvar som demokratiska medborgare.

This is how we roll

I ett tidigare inlägg, Sportlov eller "Vad gör de på banken efter klockan tre?", länkade jag till det andra arbetslagets Harlem Shake och nu har vi spelat tillbaks bollen.



torsdag 21 februari 2013

Teach Meet ITG Örebro

I onsdags var det premiär för Teach Meet på IT-Gymnasiet i Örebro. Tanken är att man delar med sig av sina idéer och tankar under informella former med ett par enkla förhållningsregler: man anmäler sig för att hålla en micro- eller nanopresentation om 7 respektive 3 minuter och sedan lottas ordningen av talare. Först ut var Alexander som gav konkreta tips på hur man planerar sitt arbete för att inte duka under av stressen, sen följde Jakob som gav tips på användbara resurser på nätet, Andreas berättade om vikten av verklighetsanknuten undervisning, Liv visade hur hon använder Instagram och bloggar, Sami berättade om Crypto Wars, Fredrik problematiserade kring formativ bedömning, Per  drog ner applåder då hade med sig gitarren och framförde Stefan Sundströms Latlåt från Farsta, Javad redogjorde för hans robotikprojekt inom teknik, el och mattekurserna, skolsköterskan Britt-Marie berättade om vikten av att komma innanför skalet på eleverna, Mathias förklarade hur han får eleverna att hålla sig från Facebook på lektionstid, Niclas visade sitt arbete med bedömningsmatriser på vår lärplattform LearnPoint och jag själv fick avsluta och berättade om hur jag använder wikis i undervisningen (se Från jord till ord del 1, del 2 och del 3). Vill ni veta mer om deras presentationer finns kontaktuppgifter här.

Att få dela med sig till varandra på detta avslappnade och prestigelösa sätt är något som vi var överens om att göra vid fler tillfällen och jag tror att vi hade haft svårt att frigöra tid till det om vi inte hade haft den arbetstidsmodell som vi har. Jag är stolt över att 12 av 20 möjliga anmälde sig helt frivilligt och delade med sig. Nästa gång tror jag att vi är ännu fler som anmäler oss!

Sportlov eller "Vad gör de på banken efter klockan tre?"

På skolan där jag jobbar har vi semestertjänst. Det är den vanligaste typen av tjänst undantaget lärarkåren där de flesta har så kallad ferietjänst. I princip varje lovperiod så får jag kommentarer om att jag väl är ledig nu när det är skollov och får då förklara och motivera min tjänsteform. Frågan som alltid kommer upp är: "Vad gör ni när ni inte har elever på skolan?". Denna fråga är självklart motiverad men blottar samtidigt en okunskap om läraryrket.

Vad gör vi då på loven? För det första så arbetar vi inte hela loven. Vi tar också ledigt runt jul, på sommaren och vi olika grad på övriga lov. Ledigheten är i form av komptid, semester eller föräldraledigt. Precis som de flesta andra med andra ord. När vi jobbar så är det antingen med gemensamma uppgifter eller med det enskilda arbetet med för- och efterarbete. Att få hel- och halvdagar av obruten tid till denna verksamhet är väldigt givande då man faktiskt hinner att reflektera, utvärdera och fundera över sin egen undervisning och skolans gemensamma verksamhet. Under pågående verksamhet så är tempot högt och tiden för reflektion är knapp, det handlar ofta om att hålla sig flytande. Ofta när jag sitter och funderar och planerar min undervisning under läsåret så dyker det upp idéer till samarbeten med andra ämnen och då är det väldigt lämpligt att dessa finns på plats och har tid för planeringsmöten.

Sen hade det andra arbetslaget dessutom tid med en Harlem Shake till stor uppskattning bland elever (via skolans Facebook-sida) och kollegor. Nu ligger bollen hos mitt arbetslag (ELITE). Edit: Här är vår replik.

tisdag 19 februari 2013

Crypto Wars

Fredagen den 15 februari var det premiär för spelet "Crypto Wars" på IT-Gymnasiet i Örebro. Spelet är en utveckling och sammanslagning av ett antal uppgifter som vi använt tidigare på skolan under temat Kryptering men nu hade vi alltså satt ihop det till något som man kanske kan kalla ARG (Alternate Reality Game) eller verklighetsspel

Spelet inleds med att eleverna delas in i grupper om 4-5 personer och tilldelas en plats på skolan. Instruktionerna är knappa. Det enda de får veta är att de ska leta efter något som inte brukar finnas där. Svaret är en QR-kod som länkar till ett You Tube-klipp och där ger ytterligare instruktioner.



Materialet innehåller fem uppgifter som var för sig inte säger något men när de väl löst alla så kan gruppen koppla ihop dem och komma vidare i spelet. Uppgifterna är konstruerade så att de ska kunna lösas parallellt så att hela gruppen kan arbeta samtidigt utan att behöva vänta på att någon del ska bli klar. 

Uppgifterna består bla i en binär kod som ska omvandlas via ASCII-kod till klartext, en morse-signal och en krypterad text som knäcks med hjälp av frekvensanalys. Metoder för att lösa problemen har eleverna preppats med under veckan som haft temat kryptering.
Metodvalen och samarbetsförmågan varierade mycket mellan de olika grupperna och vissa behövde mer stöd än andra. En del grupper vågade inte lita på oss lärare eftersom vi kunde ingå i Spectre...

När gruppen lyckats lösa alla delar förstår de att de ska kontakta en person i ITG6 per mail och när de gjort det så får de svar innehållande övervakningsbilder på misstänkt person och instruktionen: desarmera bomben.
Bilderna leder dem till en "bomb" med programvara för desarmering. Nu gäller det bara att klura ut svaret på sista frågan innan klockan tickat klart...

 

Utfallet av spelet blev bättre än väntat. Elevernas tålamod var imponerande stort och de visade stor vilja att lösa uppgiften. Spel som detta är alltid svårt att tidsplanera och nyckeln i detta fall var den kommunikation som de var tvungna att ha med ITG6. Det möjliggjorde för spelledaren att styra tiden då grupperna kom till "bomben". Tidigare på skolan har vi haft ett antal liknande spel (bla CSI Örebro) som har kvävt mycket personal och stort engagemang under pågående spel och det har krävs gediget förarbete för att koordinera allt. Detta spel var betydligt mer lätthanterat och det förbereddes och sköttes i princip helt av två personer som dessutom kunde ha lektioner under dagen.

Stort tack till Sami Kaplan som var initiativtagare och huvudutvecklare av konceptet.

Elever som desarmerar "bomben"



fredag 8 februari 2013

måndag 14 januari 2013

Bortom preventivmedel och könssjukdomar

I och med införandet av GY11 fick temat "sex och samlevnad" en tydlig plats i gymnasieskolan i det centrala innehållet för naturkunskap står:
Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
Under arbetet inför GY11 väckte detta en del diskussioner. Personligen så hade jag blandade känslor inför att undervisa om dessa frågor. Ämnet är viktigt och har hanterats på ganska taffligt sätt tidigare så jag var positiv till att det lyftes in i kursplanen för ett ämne men samtidigt så såg jag brister i min egna kompetens. För att bli behörig lärare i naturkunskap så har jag läst biologi och kemi och under min utbildning så berördes dessa frågor aldrig så jag fick till stor del lita på mitt sunda förnuft.

Hur gör man då för att lyckas med undervisningen inom detta område? Frågan är naturligtvis omöjlig att svara på men jag har med min begränsade erfarenhet kommit fram till ett par framgångsfaktorer:

  1. Avdramatisera
    Första gången jag höll kursen var det en ganska grabbig grupp i åk 1 bestående av bara killar och en elev frågade provocerande om vi skulle kolla på porrfilm. Mitt svar var både avdramatiserande och provocerande: "Nej, för det är bara massa knullande och detta handlar om mycket mer".
    När vi sedan kom in på frågor om relationer så var det befriande att tidigt klargöra att alla har relationer som till och från är knaggliga och gemensamt försöka förstå hur föräldrar fungerar och varför de är så jobbiga.
    Att vara öppen, rak och odramatisk har funkat även de andra gångerna jag har haft kursen även om det har varit svårare då det varit grupper med inte bara killar.
  2. Kommunicera
    Jag har alltid inlett avsnittet med att fråga hur de upplev sexualundervisningen i grundskolan. De flesta är missnöjda och det kommer ofta fram att den till stor del fokuserade på preventivmedel och könssjukdomar. Det är viktiga kunskaper men är bara en av delarna i temat. Tyvärr tror jag att många lärare fokuserar på dessa frågor eftersom det är enklast. Att prata om lust och relationer är betydligt svårare och mer krävande av både elever och lärare. Min upplevelse är dock att eleverna visar större intresse och nyfikenhet för just dessa frågor.
    Jag erbjuder alltid eleverna att kommunicera genom flera kanaler. Diskussioner, samtal, redovisningar, återkoppling, frågor etc. sker i alla möjliga former, både muntligt och skriftligt. Jag öppnar alltid en anonym frågelåda där eleverna kan lämna sina frågor och synpunkter. Att öppna för kommunikation på bred front är nödvändigt inom all undervisning men känns extra värdefullt när det gäller frågor som är både personliga och privata.
  3. Referera och hänvisa
    Ett av mina mål med undervisningen är att eleverna ska veta hur de kan komma vidare. Jag ger eleverna uppgifter som kräver att de bekantar sig med rfsu.se och umo.se som är värdefulla digitala resurser. Jag går också igenom vilka andra möjligheter som finns med lokala ungdomsmottagningar och skolhälsovård etc. 
Detta är några av mina tankar och idéer kring sex- och samlevnadsundervisingen på gymnasiet. Sprid, kommentera och diskutera gärna - jag tror att det finns många lärare som liksom jag gärna tar emot och delar med sig av tankar och tips kring detta svåra och viktiga ämne.